Du har säkert sett dem på hyllorna i din vanliga matbutik när du handlar. Yoghurt med dofilus och bifilusbakterier, som är bra för tarmfloran och gör att kroppen kan tillgodogöra sig näring bättre, och nu finns till och med glass med aktiv bakteriekultur. Margarin och andra mejeriprodukter som minskar kolesterolupptaget. Ginseng och aloe verajuice, fullkornspasta, bröd som är berikat med vitaminer och fiskolja - det är den nya maten.

Trenden med funktionell mat började i Japan i mitten på 1980-talet. Därifrån spred den sig till USA, som menar att det här med functional food är nästa stora utvecklingsbransch efter IT. Till Sverige kom functional food 1991 och kom att kallas för "mervärdesmat" efter Terminologicentrums rekommendation. På Livsmedelsverket visste man först inte hur man skulle förhålla sig till de nya produkterna. Är det mat - eller läkemedel? Enligt reglerna får man inte skriva på ett livsmedel att det kan bota eller lindra en viss sjukdom, då räknas det som medicin, och medicin får enbart säljas på apoteket. Lösningen blev en tillämpning av den så kallade "tvåstegsprincipen". Det innebär att det är tillåtet att nämna sambandet mellan ett näringsämne och hälsa, för att sedan berätta att ett livsmedel innehåller just det här ämnet.

Redan under antiken visste Hippokrates (ca 460-377 f. Kr) att viss mat var bra för hälsan då han myntade uttrycket: "Låt maten vara din medicin och medicinen din mat". Forskningen inom functional food pågår för fullt och Sverige ligger för närvarande fyra i världen (efter USA, Japan och Holland) när det gäller utvecklingen av functional food. Just nu försöker forskare vid Karolinska Institutet utveckla en filmjölk som motverkar karies. Idén med mervärdesmaten är att man i välfärdssjukdomens och snabbmatens tider, på ett enkelt sätt ska kunna hitta produkter som har dokumenterade hälsoeffekter. Mat som minskar de farliga blodfetterna, motverkar hjärt- kärlsjukdom och diabetes, är läkande vid tarmsjukdomar osv. I olika studier inom functional food har forskarna framförallt fokuserat på betydelsen av de vanligaste näringsämnena. På senare tid har man uppmärksammat olika bioaktiva ämnen i kosten som har stor betydelse för utvecklingen av sjukdomar. Intresset för dessa ämnen är stort idag och många av dem är redan välkända bland allmänheten. Alla har vi nog någon gång hört talas om antioxidanter, växtsteroler, flavonoider och karotenoider, för att nämna några. Dessa är kemiska ämnen som kan hindra härskningsprocesser i kroppen. De har förmågan att hindra eller försena dessa processer som främst uppkommer när kroppen bryter ner syret vi andas in, och de bildas så kallade fria radikaler.

En annan grupp som är intressanta och som diskuteras mest inom functional food är bakterier i kosten. De som påverkar hälsan positivt brukar kallas för probiotika. Mjölksyrebakterier (lactobaciller) har sedan länge varit komponenter i kosten bland annat i filmjölk. Probiotikas positiva hälsoeffekter är bland annat att minska symptomen vid laktosintolerans och reducera diarré som t ex orsakats av att man tagit antibiotika. En annan viktig hälsoeffekt är stimuleringen av gynnsamma bakterier i tarmen.  Att vanlig mat kan fungera som medicin har man egentligen vetat länge, det behöver inte kallas functional food för det. Här följer en lista på bra livsmedel: 

Broccoli - Innehåller kalcium, magnesium, fosfor, B-vitaminer, betakaroten, C-vitamin och folsyra. Motverkar cancer, innehåller antioxidanter, rensar tarmen, är en bra fiberkälla och bak